En blogg om ingenting
Egentligen så är ju det här en blogg om ingenting.
Eller ingenting och ingenting, det är ju mitt liv.
Det är alltså en blogg om mig, mitt liv, och min omgivning i korta drag.
Fan vad egoistiskt alltså. Det är torsdag idag. 18:e, julen springer fram med stora steg!
Ush och fy, bäst vi sätter krokben för det.
Fast jag har inte lika mycket ångest längre. Det jag har ångest för numera är att jag är så.. bortglömd. Jag känner mig väldigt bortglömd iallafall. Jag kanske inte är lika intressant som när jag gick i ettan.
Jag kanske inte syns lika mycket, kanske inte hörs lika mycket. Jag kanske inte har så vidare roligare historier att berätta.
Men jag har historier att berätta. Jag har mig själv att dela med mig av. Jag har ett oändligt hjärta som rymmer nära vänner.
Kanske är jag paranoid.
Kanske är jag inte det. Men vem vet?
Igår tittade jag på Pregnant Man som gick på insiders. (tror jag det var) Väldigt intressant! Men det kändes inte konstigt alls. Det kändes väldigt naturligt att se något sånt. Det som upprörde mig var hur människor runt omkring reagerade. Vad har de för rätt att klanka ner på människor de inte känner? Att mordhota någon och att hata någon så innerligt för något som inte är fel.
Att hata någon överhuvudtaget är konstigt. Hata, alltså då snackar vi om att man skulle ÖNSKA personen död, och nästa dag så dör personen, och man skrattar sig lycklig åt det hela.
DET är vad jag kallar hat.
Fyfan vilket meningslöst inlägg det här blev.
Tänkte lägga in vad lovet kommer gå ut på som jag VET än sålänge.
Julen, fira med familjen. Dagen efter jul, Träffa ec! Annandag jul, sitta och våndas över att jörgen är ute på något som jag inte får följa med ut på.
Nyår, festa järnet med serena! :3
Förslag till jullovet någon? Tina, HÖR AV DIG!!
B´bai!
Eller ingenting och ingenting, det är ju mitt liv.
Det är alltså en blogg om mig, mitt liv, och min omgivning i korta drag.
Fan vad egoistiskt alltså. Det är torsdag idag. 18:e, julen springer fram med stora steg!
Ush och fy, bäst vi sätter krokben för det.
Fast jag har inte lika mycket ångest längre. Det jag har ångest för numera är att jag är så.. bortglömd. Jag känner mig väldigt bortglömd iallafall. Jag kanske inte är lika intressant som när jag gick i ettan.
Jag kanske inte syns lika mycket, kanske inte hörs lika mycket. Jag kanske inte har så vidare roligare historier att berätta.
Men jag har historier att berätta. Jag har mig själv att dela med mig av. Jag har ett oändligt hjärta som rymmer nära vänner.
Kanske är jag paranoid.
Kanske är jag inte det. Men vem vet?
Igår tittade jag på Pregnant Man som gick på insiders. (tror jag det var) Väldigt intressant! Men det kändes inte konstigt alls. Det kändes väldigt naturligt att se något sånt. Det som upprörde mig var hur människor runt omkring reagerade. Vad har de för rätt att klanka ner på människor de inte känner? Att mordhota någon och att hata någon så innerligt för något som inte är fel.
Att hata någon överhuvudtaget är konstigt. Hata, alltså då snackar vi om att man skulle ÖNSKA personen död, och nästa dag så dör personen, och man skrattar sig lycklig åt det hela.
DET är vad jag kallar hat.
Fyfan vilket meningslöst inlägg det här blev.
Tänkte lägga in vad lovet kommer gå ut på som jag VET än sålänge.
Julen, fira med familjen. Dagen efter jul, Träffa ec! Annandag jul, sitta och våndas över att jörgen är ute på något som jag inte får följa med ut på.
Nyår, festa järnet med serena! :3
Förslag till jullovet någon? Tina, HÖR AV DIG!!
B´bai!
Kommentarer
Trackback